Darin gav hundra procent
Foto: Pär Fredin
Darins spelning i Uppsala på fredagskvällen blev som ett euforiskt segertåg från första stund, skriver Stefan Warnqvist.
I höstas gav Darin ut sitt första svenskspråkiga album, som bjöd på en mer akustisk och organisk ljudbild. Tidigare i veckan inledde han sin vinterturné och på fredagskvällen var det Uppsalas tur att få besök. Konserthuset var fyllt till sista plats och när Darin gjorde entré i ett moln av scenrök höll jublet på att lyfta taket.
Direkt från inledande låten ”Göteborg” kändes spelningen som ett euforiskt segertåg. Efter tio år av succéalbum efter succéalbum, medverkan i ”Så mycket bättre”, ett uppskattat Sommar-program och en lång rad välgörenhetsarbeten är han ordentligt folkkär. Publiken var i alla åldrar, det filmades flitigt med mobiltelefoner och många sjöng med i varje textrad i varje låt. Darin själv har också tagit stora kliv framåt som låtskrivare och senaste albumet ”Fjärilar i magen” är hans starkaste hittills.
Med sig på turnén har han stråkkvartetten Stråkkapellet, två gitarrister, en basist, en keyboardist och en trummis för en fullödig ljudbild. Gitarristerna tog fram både akustisk gitarr och lap steel och basisten hade med sig såväl kontrabas som elbas. De syntar som fick stort utrymme på de tidiga skivorna har gett plats för piano och orgel. Instrumenteringen passar Darins låtar som hand i handske. Närmast sönderspelade hitlåtar som ”Who’s that girl”, ”Microphone”, ”Lovekiller” och Melodifestivallåten ”You’re out of my life” blev som nya i sina mer akustiska tappningar.
Scendekoren bakom musikerna visade en skog som skiftade årstider, från den tidiga höstens färgprakt via snötyngda granar och vårens ankomst till böljande högsommar. Ljusteknikern följde på ett lyhört sätt dessa skiftningar och förgyllde på så vis stämningen i låtarna. Darin själv är kanske inte så showig, men han har utan tvivel en makalös sångröst och en odiskutabel scenkarisma som räcker långt i sig. Han framstår också som genuint ödmjuk, en artist som taggas av publikens entusiasm men aldrig tar den för given. Det fanns inte en låt som han eller musikerna slarvade sig genom, de gav genomgående 100 procent.
Ljudnivån var dock aningen för hög. Särskilt i de rockigare låtarna tog det bort en hel del av nyanserna i låtarna och i de fallen hamnade Darins röst för långt ner i mixen. Bortsett från det bjöd kvällen på många fullträffar. Särskilt ”Juliet”, ”Kom med mig” och ”Vintern” från senaste skivan var av högsta klass. En eloge till Darin och hans musiker för denna Uppsalaspelning!
Kommentarer
Trackback
